Image

Gymnasiearbete

Gör ditt gymnasiearbete om klimatet och Östersjön

Med ditt gymnasiearbete ska du genomföra ett litet forskningsprojekt. Du ska alltså göra ett experiment eller en undersökning för att ta reda på något nytt, helst något som ingen gjort förut. Men det kan vara klurigt att hitta på ett projekt. 

Här på Vårt Varmare hav finns massor av information om klimatförändringarna och hur de påverkar Östersjön och livet däri. Du hittar också laborationer och undersökningar som du kan du utgå ifrån för att designa ett eget projekt.

Sprid kunskapen vidare!

Med ditt gymnasiearbete har du dessutom chansen att sprida kunskap. Passa på att delta i tävlingen Utställningen Unga Forskare eller Svenska juniorvattenpriset. Skapa något som kommunicerar vad du gjort och vilka resultat du fått – det kan vara en poster, pod eller populärvetenskaplig artikel.

Utställning med gymnasiearbeten på Baltic Sea Science Center sommaren 2024.

Ta hjälp av Vårt varmare hav

Här nedanför kan du se några idéer på vad som går att göra. I lärarhandledningen till Vårt varmare hav finns för en del labbar fördjupande frågeställningar och förslag på vidareutveckling för att ta reda på fler saker. Titta gärna i den här.

Snäckstudien

Snäckstudien
Studera snäckor i fält och undersök hur några vanliga arter påverkas av temperaturen. All information hittar du i avsnittet Studera snäckor i fält under modulen Laborationer och övningar. Du kan också studera snäckor i ett experiment, och exempelvis se om de rör sig olika snabbt i olika temperaturer.

Experimentera

Experimentera - Vattenlevande organismer och värme
Testa om blåmusslors filtreringshastighet och syreåtgång/koldioxidproduktion ändras i olika temperaturer, salthalter eller för olika musselstorlekar. Leta bland forskare och artiklar: Finns det tecken på att blåmusslor stressas av varmare vatten redan idag ute i Östersjön? Eller studera om djur eller alger trivs olika bra i olika temperaturer eller salthalter. Levande blåmusslor finns ofta att köpa i fiskdisken i en mataffär. Hör av dig till oss om du funderar på hur du ska få tag på alger att odla.

Förmedla svåra saker lätt

Förmedla svåra saker lätt
Gör en lektion om klimatförändringarna och Östersjön anpassad till mellanstadiet eller förskola, där du omarbetar och förenklar informationen på Vårt varmare hav så att du kan genomföra en lektion/aktivitet där du också utvärderar elevernas lärande. Kanske kan du identifiera utmaningar och lösningar för lärande kring klimat, uppvärmningen, åtgärder och hur kunskap bör kommuniceras - eller inte?

Samla kunskapsläget

Samla kunskapsläget
Samla kunskapsläget om klimateffekter på organismer i Östersjön - exempelvis sillgrisslor. Hur påverkas deras föda, konkurrens med andra arter, eventuella parasiter/sjukdomar. Gör en så kallad litteraturstudie: och se vad som går att hitta i “litteraturen” (=skrivet material t ex böcker men framförallt vetenskapliga artiklar. Mycket finns på nätet). Vad går att säga om framtiden egentligen?

Häckande sillgrisslor

Häckande sillgrisslor
Använd filmerna från Stora Karlsö för att studera fåglarnas beteenden. Utgå från filmklippen och instruktionen på Vårt varmare hav och jämför beteenden t ex utifrån hyllornas väderstreck, tid på dagen, antal fåglar på hyllorna, etc.

... Eller något annat!

Hitta på ett helt eget projekt
Låt fantasin flöda och designa ett eget projekt utifrån materialet här på sidan, eller hämta inspiration någon helt annanstans. Lycka till!

Om kursen Gymnasiearbete

Med gymnasiearbetet ska du visa att du är förberedd för högskolestudier, i första hand inom ämnen på ditt program. Gymnasiearbete utifrån Vårt varmare hav lämpar sig för dig som går på naturprogrammet, t ex inom biologi eller matematik (statistik). 

Du ska visa att du kan planera, genomföra och utvärdera arbeten, men också ge, ta till dig och värdera respons. Du ska också visa på kommunikationsförmåga, skriftligt och muntligt. Ditt arbete kommer få betyget E eller F. Innan din lärare sätter betyg ska en medbedömare sätta betyg. Om du gör ett gymnasiearbete som utgår från Vårt varmare hav kan en av pedagogerna på Baltic Sea Science Center på Skansen vara medbedömare.

Enskilt eller i grupp? Tänk dig för noga innan om du vill göra arbetet ihop med någon annan, eftersom ni ska samarbeta genom hela kursen i så fall. Varför ska ni göra det tillsammans? Kanske blir det en naturlig uppdelning i projektet ni ska arbeta med där ni har olika ansvar, eller så är det mycket praktiskt arbete som ni kan hjälpas åt med.

Hur gör man ett gymnasiearbete?

Du som går naturvetenskapligt program ska visa att du kan arbeta utifrån naturvetenskapligt arbetssätt. Ett gymnasiearbete liknar laborationer och undersökningar som du har gjort i biologi, kemi eller fysik, där du tränat på att skriva olika typer av rapporter. Generellt består ett gymnasiearbete av de här momenten:

Val av projekt

Du ska kunna välja något som är roligt, som känns genomförbart och som du är nyfiken på. Du formulerar själv frågeställning och väljer metod.

Planering

Ta kontakt med experter, hitta information/källor – underskatta inte experters lust att prata om det de kan bäst – men var väl förberedd med frågor.

Genomförande

Du gör ditt experiment, undersökning eller litteraturstudie. Ibland behövs tid för att testa metod, odla upp alger, hitta bra data som du vill jämföra och så vidare. Ett tips är att dokumentera med anteckningar och foto så mycket du kan, det hjälper dig att komma ihåg vad som gjordes när, och du får material till din presentation. Skissa upp resultat allteftersom, så kan du se om du behöver ändra metod eller utöka din undersökning.

Rapportskrivning

Rapporten är som en labrapport med mer eller mindre samma indelning (sammanfattning, inledning, metod, resultat, diskussion, källor), men mer utförlig. Tänk inte att du sätter dig på slutet och skriver rapporten – gör det under hela tiden. Ha dina rubriker färdiga från start, och fyll på under de olika rubrikerna allteftersom. Metoddelen blir ofta klar först.

Presentation och opponering

I kursen ska du visa att du kan presentera ditt arbete muntligt och skriftligt. Du ska också kunna ta till dig av respons (kritik) och även ge andra respons – det görs ofta genom opponering.

To top