– Vårt varmare hav –
Studera snäckor i fält
I modulen Vad händer med fisken? har du kanske hört forskarna Anna och Magnus berätta om hur fisk påverkas av varmare vatten. Men hur påverkas andra djur? Ta dig ut i fält och leta snäckor, så kan du bidra till kunskapen om hur små snäckor längs Östersjöns kust påverkas av olika temperatur!
Växer snäckor olika mycket i olika temperaturer?
Snäckor är ektoterma (har samma temperatur som vattnet de lever i) och påverkas därför precis som fiskar av att vattnet blir varmare. I norra delen av Östersjön är vattnet lite kallare än i de södra delarna. Betyder det att snäckor växer bättre och är större i söder än i norr? Hur är det med varma stilla vikar jämfört med mer exponerade ställen med svalare vatten? Var med och ta reda på det!
Många djur i Östersjön är växelvarma, d v s har en kroppstemperatur som följer vattentemperaturen. Just att vattnet blir varmare kan påverka om en viss organism kommer att överleva i Östersjön framöver. Till en viss gräns kan det – precis som för fisk – vara fördelaktigt för snäckor med lite varmare vatten, eftersom de kan växa snabbare. Men alltför varmt vatten blir istället farligt, bland annat för att behovet av syre ökar i varmare vatten, samtidigt som varmare vatten innehåller mindre syre än kallare vatten.
Olika arter och individer kommer att klara sig olika bra i ett varmare hav. En viss anpassning till förändringar i miljön kan ske genom:
Plastisk anpassning
– sker inom en generation och kan exempelvis vara att vissa enzymer eller hormoner justerar eller ändrar på hur organismen fungerar.
Evolutionär anpassning
– sker över flera generationer. Det innebär att vissa genvarianter för en viss egenskap blir vanligare med tiden, eller att helt nya egenskaper (gener) dyker upp. För det krävs att fördelaktiga mutationer uppstår och förs vidare till nästa generation.
Ut till kusten
Fältundersökning är en viktig arbetsmetod för att ta reda på hur naturen fungerar. I den här undersökningen ska ni samla in, artbestämma och mäta längden på snäckor i olika miljöer för att se om det finns skillnader i storlekar mellan miljöerna, och om de kan förklaras med temperaturskillnader. Genom att ta er ut till kusten, mäta snäckor och rapportera in era resultat inklusive koordinater till bssc@skansen.se bidrar ni med information som kan öka förståelsen för vad som händer när Östersjön värms upp.
Gör såhär
Förbered
Välj ut en eller flera platser där ni kommer åt att undersöka. Arterna i bildspelet och i fältprotokollet går att hitta på klippor och stenar längs hela Östersjökusten, även om en del (dammsnäckor) också trivs på mjukbotten. Snäckorna hittas på grunt vatten där ni kan vada ut. För att kunna jämföra områden med olika temperaturer kan ni undersöka både en lugn skyddad plats (som vanligen är lite varmare) och en mer exponerad (där vattnet kan vara lite svalare).
Skriv ut och bekanta er med fältprotokollet, så att ni vet hur det ska fyllas i. Öva på att läsa av skjutmått, och att identifiera olika snäckor (tips! kika i bildspelet ovan).
Material
» Protokoll och blyertspennor, 1 protokoll per plats och grupp
» Minst 5 plastburkar med lock per grupp
» Vita A4-ark (gärna laminerade), minst 1 per grupp
» Skjutmått för mätning och linjal för fotografering, 1 av varje per grupp
» Termometer för mätning i vatten, till exempel en labbtermometer.
» Gummistövlar eller vadarbyxor (alternativt lånar du en våtdräkt, cyklop och snorkel)
» Gärna vattenkikare
» Smartphone med kamera och inbyggd GPS (exempelvis google maps) för att fotografera och att ta fram koordinater på platsen.
I fält
- Fyll i protokollet (ett per plats om ni undersöker flera ställen):
» Namn/grupp
» Datum och tid
» Väder (t ex nederbörd, blåst, hur vågigt det är)
» Platsens koordinater. Ta positionen med hjälp av kartappen i telefonen. Om du har aktiverat platstjänster för appen kan det gå att klicka på platsmarkören, eller placera en “nål” i appen på platsen. I rutan som dyker upp står koordinaterna (för Skansen Baltic Sea Science Center är koordinaterna 59.324502N 18.104540E).
» Områdesbeskrivning. Beskriv området och typen av strand (både över och under vattenytan) i protokollet. Är det t ex en sandstrand med stenar, en blockstrand, klippstrand, eller vassbälte? Är det mycket eller lite växtlighet under ytan? Ta ett foto på området.
- Mät vattentemperaturen på de platser där ni letar efter snäckor, på ca 0.2 m djup. Notera i protokollet.
- Leta efter snäckor på stenar i strandkanten. Glöm inte att titta på undersidan av stenarna. Leta på 30 stenar på varje plats och notera också hur många av de 30 stenarna som har snäckor på sig. Att en del stenar inte har snäckor på sig är en del av resultatet.
- Plocka alla snäckor som ni hittar och samla ihop i en plastburk med vatten. Förvara gärna i skugga.
- Uppe på land använder ni fotoguiden för att identifiera (artbestämma) vilka olika arter av snäckor som ni hittat. Sortera snäckorna efter art. Snäckor klarar sig bra en stund utan vatten, så det är ingen fara att plocka upp dem ur burken medan ni sorterar, mäter och fotar. Men kom ihåg att lägga tillbaka dem i vatten när ni är klara!
- Fota varje artgrupp av snäckor, med det vita pappret som bakgrund. Lägg en linjal bredvid snäckorna på pappret, och se till att få med även linjalen som storleksreferens på fotot med snäckorna.
- Räkna antalet snäckor som ni hittat av varje art och skriv in i protokollet.
- Välj slumpvis ut 30 snäckor av varje art, genom att göra såhär: Lägg alla snäckor av samma art i en burk. Blunda och plocka ut de 30 första snäckorna ni får tag på ur burken. Mät sedan längden på dessa snäckor med hjälp av skjutmått. Skjutmåttet gör att ni kan mäta längden till en tiondels mm noggrannhet. Skriv längden på varje snäcka i protokollet (under respektive art).
- Lägg försiktigt tillbaka snäckorna i vattnet.
I klassrummet
För över era insamlade data från fältprotokollet till den digitala rapporteringsfilen
Era mätningar är del av ett stort samarbete!
Dela med er av era data till oss och andra gymnasieelever, genom att skicka er datafil till bssc@skansen.se. Skriv SNÄCKDATA i ämnesraden. Skicka med sammanställda foton och ev kommentarer, och berätta gärna om ni gjort ytterligare någon insamling eller undersökning när ni var ute.
Det finns sedan olika sätt att arbeta vidare med era data:
- Gör en egen rapportering likt en labbrapport
- Dela in snäcklängderna i storleksklasser och gör ett diagram över storlek/frekvens
- Gör lite enkel statistik och titta på medelvärden, median, 10-percentilen och 90-percentilen
- Jämför med andra gruppers data
- Utvärdera själva fältarbetet och undersökningen i sig – skulle ni gjort något annorlunda?
Fundera
Vilken roll har snäckor i ekosystemet? Spelar det någon roll om de finns eller inte?
Finns något mönster i antal snäckor i er undersökning?
Om ni har undersökt mer än en plats: går det att se skillnader i snäckornas längd kopplat till temperaturer i de miljöer ni tittat i? Vad skulle man förvänta sig för skillnad – större eller mindre snäckor i varmare vatten? Varför?
Temperaturmätningarna gällde vid er mätning, på den platsen och just det tillfället. Ta reda på mer om hur temperaturen varierat i havsområdet där du är. Använd exempelvis öppen data hos SMHI. I Stockholmsregionen samlar Svealands kustvattenvårdsförbund in data som du hittar här.
Snäckstudien som gymnasiearbete
Gör ditt gymnasiearbete utifrån snäckstudien! Här är några tips på vad du kan undersöka:
Var finns en snäcka?
Studera minst två olika miljöer och jämför vilka snäckor som finns och var de håller hus. Jämför till exempel en exponerad (väder/vågutsatt) miljö och en skyddad. Eller hårdbotten (stenar/klippor) mot en mjukbottenmiljö. Hittar du olika arter på olika djup i de olika miljöerna? (dela t ex in i 0-3 dm, 3-6 dm, 6-9 dm djup) Är det mera artrikt/individrikt i någon av miljöerna? Saknas någon art i den ena miljön? Sitter de på undangömda ställen, t ex i skydd av stenar eller växter, eller är de exponerade?
Hur stor är en snäcka?
Leta efter snäckor och se om du hittar någon skillnad i storlek – i olika djup eller på platser som har olika mycket vågrörelser (lite/inga vågor mot mycket vågor) – det behöver inte vara vågigt just när du är där, eftersom det kan vara halt och farligt om du trillar i! Mät med ett skjutmått för de olika snäckor du hittar. Skiljer sig medelvärdet?
Varmt=stor?
Gör några olika fältturer ut till bra snäckplatser. Samla in samma antal snäckor på slumpvis utvalda ställen och se om man kan se någon tillväxt när vattnet värms upp. Det här fältarbetet gör du under vår/sommarlov innan 3:an och kan i lugn och ro arbeta med dina data i 3:an. Eller så jämför du två liknande miljöer med olika medeltemperatur eller salthalt – en längre norrut och en längre söderut i Östersjön. Här kan du ladda ner oceanografiska observationer från SMHI.
Miljöpreferens?
Samla in några snäckor av en art och ha ner dem i akvarier/baljor (borde kunna göras direkt i fält men kan ta lång tid). Dela in akvarierna i två olika miljöer: t ex mörkt/ljust, olika bottenmaterial typ lera/sand och grus/sten, vegetation eller inte, andra snäckarter eller inte. Montera din mobilkamera så att du kan följa snäckorna i efterarbetet, t ex genom att dela in akvariet i ett rutnät och se hur många rutor snäckorna tar sig över, om de kanske bara sitter kvar, eller tar sig åt något visst håll. Om du samlar in snäckor för att studera dem i skolan, se till att du tar med några hinkar vatten att byta med, och låt dem inte stå för länge. Släpp tillbaka!